min pojkvän ligger och sover här brevid som en tönt, vi ska åka till mina föräldrar idag.
Imorgon ska jag börja banta för jag har blivit SÅ JÄVLA FET. seriöst mage.
så imorn börjar jag med cambridges äckliga drycker. Hejdå

Jag vill ha sommar,jag vill ha sommar så hårt att det kryper i skinnet. Jag vill ha dreamhack sommar eller egentligen vilket typ av Lan som helst,bara det är på sommaren. När drösen med alla människor tagit bort sina svettiga händer från tangentbordet och gått och lagt sig,då vaknar jag till liv. Jag tar med mig datorn ut och ser solen gå upp, Jag ser sverige vakna från sin sömn och ta nya tag för den kommande morgon ruschen. Fåglarna vaknar snabbt till liv och allt eftersom susar fler och fler bilar förbi på motorvägen nedanför.

Folk brukar oftast glömma att leva i nuet och endast längta efter kommande sak eller period. Och såfort den händelsen är över längtar de till nästa. Men på sommarn är jag inte sånn. På sommarn brukar jag gå ut till poolen endast för att se det långa gräset som de kallar ogräs skapa en så vacker bild med de gröna storvuxna träna på andra sidan grusvägen. På sommaren brukar jag stanna upp för att känna vindbrisen smeka min kind när mina bara fötter flyger över hoppar över marken.

Jag har en hund också. På morgonen när jag vaknar upp i det lilla paradiset som är ett helvete på vintern tar jag med henne ut och sätter mig på min favoritplats. Jag sätter mig på en gunga med lurar över öronen och ser upp på de gröna väggarna som träden skapar omkring mig. Den här platsen får mig alltid på bra humör, den peppar mig alltid när jag känner att jag tappar hopp på saker och ting. Jag har en vän där. Att kalla henne min bästa vän låter inte tillräckligt,hon vet allt om mig och har kännt mig väl sedan vi var fem. Vi har aldrig varit så känsliga av oss tillsammans, vi har satt oss på våran plats och sett världen ur en bra vinkel. Hon får mig alltid att tänka att saker och ting faktiskt ordnar sig. Saker ingen någonsin skulle tro på förstår du så enkelt. Våran relation är precis som den ska vara efter tretton år. precis som den ska vara.

Hela området skrattade smått åt min gamla moppe som lät som ett åskmoln,hela området skrattade alltid smått åt mina klumpigheter och sårskorpor,Det är typiskt Jennifer. Ibland flyr jag i 180 från den personen men ibland är det skönt att komma hem till mitt lilla paradise/helvete och hitta tillbaka till rötterna,medicin för själens stress.

En stor tragedi hände en sommar för några år sen mig och mina syskon men den hindrar inte den vilkorslösa kärleken jag känner för sommaren. Det var inte sommarens fel,det var inte solens fel.

När jag går ner för den lilla backen går jag förbi hennes hus.det ligger precis bredvid mitt och det var så våran historia tog en början,men vart tog den slut? Jag måste missat det helt eller så accepterar jag att tiden slet i oss åt vartsitt håll och tillslut isär. Men för mig har du alltid en säker plats,precis som hon ovan kan jag inte kalla dig en bästa vän för du har en större plats än det. Jag minns det som igår. När jag lät mina bara fötter traska över stenarna från din tomt till min ropade du "Imorgon blir vi bästisar". Jag minns att du älskade att ha på dig dina bröders kläder och ärret på din kind. Riven av en katt tror jag. Du föll men du klarade dig och sen föll du igen fast på ett annorlunda sätt. Då var jag så rädd att jag skulle förlora dig att jag började stöta bort dig,förlåt. Minns du dagen i skara? Jag minns hur glad du var över att du hade vaknat pigg för att du hade sätt fram emot det,jag hade ingen aning. Men jag hade inte en aning om någonting,det tror jag egentligen inte någon av oss hade.
Men det var sommar då,mitt liv blir så mycket enklare då. Jag skyller mig själv på Vintern.